Det var länge sedan jag skrev. Mer än en vecka. I fredags kom Elise hem efter den sista cellgiftsbehandlingen i den här serien. Skönt. Oplanerad middag med goda vänner på kvällen, trevligt med något annat att göra. Sen en lugn lördag. Vi hade behov av en veckas vila ……

På söndagen blev Elise illamående av cellgifterna och kräktes mycket. Bleh för biverkningar! Väldigt jobbigt eftersom vi tidigt på måndag skulle till det nya sjukhuset för en ct-scan och tillverkning av strålningsmask under narkos. Så Elise kände sig mycket svag och trött redan innan vi började. Men på sjukhuset gick allt helt ok. På detta sjukhuset känner vi ingen, men de var alla mycket trevliga.

Nu är vi på det nya sjukhuset. Jag känner mig vilse och liten. Barnsjukhuset har blivit vårt andra hem, där vi känner alla, förklarar rutiner för nya föräldrar och inget som förvånar oss. Nu är allt nytt igen. Ny personal som alla vill titta med Elise. Nya ord som vi ska lära oss. Nya lokaler där vi ska vara och leva och lära oss att hitta rätt i.

CT scan, strålningsmask, blod-och urinprov för mig, pratat med min egen kontaktsköterska Annika. Och slutligen, Elises hårklippning. Hennes hår såg inte klokt ut längre. Kala fläckar. Långt trassligt hår på vissa ställen och ett stort Ärr genom det. Så när hon fortfarande var under narkos klippte jag det. Inte kul och ganska emotionellt att göra. Mirakulöst nog såg det faktiskt väldigt bra ut. Elise såg väldigt förvånad ut och fnittrade när hon såg sig i spegeln. Chemo Casper hade gjort det, du stygga Chemo Casper. Granntjejen ville faktiskt också ha lika fin frisyr som Elise.

Tisdag var en bra dag. Lite illamående och lite ont i munnen.

Onsdag sövas igen för en MR-undersökning av hela kroppen och rygg/hjärna. Men eftersom hon var illamående med risk för kräkning, fick hon ligga i respirator. Så det var djup narkos. Ledsen och arg efter det. Hem. Men hon blev mer och mer ledsen och ville inte leka med andra barn och vi kände att något var fel. Hon hade inte kissat på hela dagen så på kvällen fick vi åka tillbaka till sjukhuset. Hennes blåsa var överfull. Hon fick medicinering och kissade ner hela sängen. Hehe, riktigt skönt. Hem igen.

I torsdags hade hon fortfarande ont när hon kissade. Tillbaka till sjukhuset för en kontroll. Vi lyckades få en tid hos vår duktiga sjukgymnast. Sen kände Elise sig bättre och vi kunde åka hem igen.

Fredag. Tillbaka till sjukhuset för sjukgymnastik. Superbra träning. Hon kan stå själv mot en stol nu. Eftersom blodvärdena var ganska bra, hon inte så mycket biverkningar hade och strålningen hade flyttats en vecka eller två så fick vi gå in på dagis för första gången på tre månader. Det var verkligen härligt. Superkul att se henne där mellan de andra barnen.

Fredags ​​eftermiddag kom Gustavs föräldrar med en present till de två flickorna ……. En riktig lekstuga. Så farfar och Gustav har byggt hela helgen! Tusen tack. Mycket återstår att göra men det går redan att leka i den.

Och nu skulle vi börja med strålningen. Men det är en vecka eller två försening eftersom det inte fanns någon plats. Vi får olika budskap och tiderna ändras ungefär varannan dag. Jo, vi får se vad vi gör i morgon. Men nu har vi en mini paus. Elise har nu blivit ordentligt förkyld. Men ingenting som lite medicin inte kan fixa, och om det är allt så är vi nöjda. Förhoppningsvis kan vi mysa en hel del denna vecka, leka och jobba på lekstugan.