Första smakis

2012/02/01 elisemooi Comments 3 comments

Uncategorized

NEXT
Hur går det?

PREVIOUS
Jaaaaaaa hemma

3 thoughts on “Första smakis”

Anne skriver:

2012/02/02 kl. 13:28

Nou, dat gaat van harte! Ze kijkt er echt verlekkerd bij 😉

Svara
BallaPalla skriver:

2012/02/02 kl. 22:47

Mmm gott! Stora tjejen så söt!

Svara
Maria skriver:

2012/02/05 kl. 17:55

Gud så gullig!

Svara

Kommentera Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar

Namn *

E-postadress *

Webbplats

Nederlands
Svenska

Elisefin

Cancer. En hjärntumör. Obegripligt men sant. Som i en dimma passerar alla dagar. Vi lever och vi lever inte. Vi försöker att leva och njuta av varandra. Vi blir levda av sjukhuset, sjuksystrarna, reglerna och läkarna som kommer förbi. Vi lever i livets väntrum.

På fredagen den 24 september 2010 fick vår dotter Elise som då var ett och ett halvt år diagnosen Plexus Carcinoma. En super stor tumör i hennes lilla huvud. Efter en lång operation fick hon 6 cellgiftsbehandlingar som varade till maj 2011.

Sedan blev det lite lugnare. Vi fick lite tid att andas, för att vila upp oss för kommande händelser. På den 23 september 2011 föddes vår lilla Sophie, en härlig och glad bebis. I oktober 2011 opererades Elise för andra gången och det togs bort en bit misstänkt vävnad. Men det visade sig att vara ärrvävnad. Lättnad.

Lugnet innan den fruktade stormen. Vi var förtvivlade, arga och ledsna när det på den 9 januari 2012 visade sig att tumören var tillbaka. Vi kunde inte tro det. Operation nummer tre, cellgifter och den här gången även strålning. Elise kämpade tappert igen mot den dumma knölen. Vid denna tredje operationen fick Elise en halvsidig förlamning, en cp-skada.

Efter det har det varit lugnt i några år, Elise har fått vara ifred och har mått bra. Hon har det fortfarande lite svårt ibland men hon har lärt sig att gå igen. Vi försökte komma tillbaka till det vanliga livet, utan kräkpåsar, sjukhusregler och droppställningar. Den 20:e februari 2015 föddes vår härliga lillebror Sebastian.

Sommaren 2015 blev livet en berg och dalbana igen. En ny tumör i vänster hjärnhalvan sa läkarna. Men efter månader av undersökningar och stort oro visade det sig till slut att det var ärrvävnad.

Nu är det november 2016 och har vi precis fått veta att den nya misstänkta pricken i högra hjärnhalvan från september 2016 hade växt till sig och att det verkligen är en ny liten tumör. Nu väntar vi på operationen och sedan ska det undersökas om vävnaden är godartad eller elakartad.

Tack så mycket för alla fina kort, presenter, telefonsamtal och sms! Även om vi ofta inte har energin att svara, är det skönt att veta att vi inte är ensamma. Här på bloggen kan du läsa hur vårt liv ser ut just nu, lämna ett meddelande eller följa hur det går med Elises insamling. Elise och jag (Lisanne) lever båda två med Li Fraumeni Syndrom, titta gärna under länkarna för mer information.

Störst av allt är kärleken,

Lisanne, Gustav, Elise, Sophie & Sebbe

Elisemooi, fighting cancer

Leave Blank:Do Not Change:

Your email:

Senaste inläggen

No answer yet
The operation went well
Provtagningen/operationen blir på tisdag.
Cancer sucks
Have you hugged a mutant today?
Elises sång: Hatar cancer
Pictures by Helena Kyrk
Mardrömmen
Elises thoughts on cancer
Bad news
Christmas memories
Back to ’normal’
Grey with a ray of wintersun
Celebrating Sankta Lucia in church 🌟
Don’t count the days, make the days count.

Arkiv

oktober 2017
september 2017
januari 2017
december 2016
november 2016
oktober 2016
mars 2016
juli 2015
juni 2015
februari 2015
november 2014
augusti 2013
april 2013
mars 2013
februari 2013
januari 2013
december 2012
november 2012
oktober 2012
september 2012
augusti 2012
juli 2012
juni 2012
maj 2012
april 2012
mars 2012
februari 2012
januari 2012
november 2011
oktober 2011
september 2011
augusti 2011
juni 2011
maj 2011
april 2011
mars 2011
februari 2011
januari 2011
december 2010
november 2010
oktober 2010
september 2010

EliseMooi

Fighting Cancer!

Första smakis

2012/02/01 elisemooi Comments 3 comments

3 thoughts on “Första smakis”

Kommentera Avbryt svar