Endast två strålningstillfällen kvar här i Göteborg. Redan avklarat arton. Arton gånger narkos. Arton gånger uppvaket hos de trevliga ’tanter’. Arton fina lila SuperPärlor.

Det kommer att bli så skönt att avsluta en till del av behandlingen. Men även konstigt. Vi har rutiner nu och har lärt känna den underbara personalen. Imorgon ett till strålningstillfälle och sen sista gången på onsdagen.

Biverkningarna är än så länge ganska lätta. Återigen har vi tur med vår kämpe Elise. Hennes blodvärden sjönk lite förra veckan men inget att bli oroligt över. I onsdags fick hon lite extra blod och mycket extra energi. Det lilla håret som hon hade kvar på högersidan håller nu också på att ramla av.

Nästa söndag ska vi till Uppsala för några dagar för att operera in de fyra titanskruvarna i hennes huvud, en CT scan och några andra trevligheter. Sedan är vi lediga i en och halv vecka (vilket ofta betyder att vi endast har ett medicinskt besök om dagen istället för flera). Sedan börjar två och en halv veckas strålning i Uppsala. Efter det återhämntningsveckor och sedan återigen cellgifter.

Gustav och jag börjar bli lite trötta på vårdssystemet dock. Remisser som vi måste fixa eller som försvinner. Information som vi får leta efter så att vi kan få ett fungerande dagsprogram. Elise skulle till exempel få en MR scan för att kunna planera strålningen på dagen som själva strålningen skulle börja…….

Men vi blir absolut inte trötta på alla härliga människor på ’våra avdelningar’. Självklart hade vi hellre lärt känna de på en roligare plats, men alla är guld värda! Föräldrarna till de andra barnen, läkarna, sköterskorna och allt annan personal. Alla är super engagerade och snälla.